ninns

Idag när jag och en polare var och tränade så hörde vi två tjejer föra en diskussion. Det var inte meningen att lyssna mä örat ståendes utåt, men de pratade om oss svenskar. Är det så, att vi aldrig är nöjda? Kräver mer?
Jag tror att vi är väldigt dåliga på att uppskatta vardagen, och värdesätta personer som vi bryr oss om. Det kan nog bli lite lätt att ta saker och ting och personer för givet. Jag har alltid hört att man ska alltid utgå ifrån hur man själv vill bli behandlad, och därefter möta människor med samma respekt. Då kan man inte kräva mer än vad man själv ger.

Jag tror på att leva varje dag som att det vore den sista, för i bara i ett andetag kan livet förändras.